Frågor & svar om palmolja 2017-11-08T09:13:35+01:00

Vad är palmolja?

Läs mer här

Var produceras det?

Läs mer här

Frågor & svar: Om palmolja

Vad är palmolja?

Palmolja och palmkärnolja är en naturlig vegetabilisk olja från oljepalmens frukter, primärt från palmen Elaeis guineensi. Palmoljan utvinns huvudsakligen med hjälp av ångbehandling och pressning.

Var produceras det?

Palmolja produceras framför allt i Sydostasien. De två största producentländerna är Malaysia och Indonesien som producerar cirka 87 procent av den globala produktionen. Även på andra kontinenter som Afrika och Sydamerika produceras palmolja. Exempelvis har Thailand, som är det tredje största produktionslandet, och Colombia dubblerat sin produktion de senaste tio åren. Palmolja utgör 30 procent av total världsproduktion av vegetabiliska oljor och fetter. Oljepalmen växer i tropiskt klimat, i närheten av ekvatorn.

Till vad används palmoljan?

Palmolja används i många produkter, som livsmedel, djurfoder, kosmetik, biodiesel och rengöringsmedel. Oljan är halvfast vid rumstemperatur och är stabil mot härskning. Dessa egenskaper bidrar till att bibehålla textur, smak och hållbarhet i de livsmedelsprodukter den används i. Exempel på livsmedel där palmolja används är kex, glass och fyllningar i chokladbitar (kakor, praliner och stycksaker). Livsmedelsproducenter använder ofta en blandning av olika fetter, där palmolja kan ingå.

I kosmetik och rengöringsmedel används palmolja som fettkomponent. Både i kosmetik och rengöringsmedel krävs att fettliknande och vattenliknande komponenter kan kombineras i en och samma molekyl. Palmoljan bidrar med fettdelen av de kemikalier som behövs medan de vattenliknande komponenterna kommer från andra råvaror.

Vad kan en bojkott av palmolja innebära?

Enligt WWF är cirka 4,5 miljoner personer beroende av palmoljan för sin överlevnad i Sydostasien. Det är som konsument viktigt att efterfråga certifierad hållbar palmolja. I Sverige används i hög utsträckning certifierad palmolja. Vid en bojkott av palmolja skulle exempelvis en indonesisk bonde som ställt om sin odling till hållbara metoder och blivit certifierad, se en minskad efterfrågan på hans hållbara olja. Tvärtom är det bästa sättet att öka efterfrågan på hållbart certifierad olja, så att fler bönder ställer om. Därmed tar certifierad olja marknadsandelar från den miljöförstörande konventionella odlingen.

Det bästa en svensk konsument kan göra är att, i den utsträckning det är möjligt, efterfråga certifierad och hållbart producerad palmolja i alla produkter.

De största konsumentmarknaderna finns i Indien och Kina och där är hållbarhetsfrågan inte är lika uppmärksammad. Därför är det viktigt att Europa driver efterfrågan av certifierad och ansvarsfullt producerad palmolja för att påverka produktionsländerna.

Palmoljan kommer att försätta att produceras, det uppskattas att den globala produktionen av palmolja kommer mer än fördubblas från idag till 2050. Det viktigaste är att produktionen sker på ett hållbart sätt.

Hur mycket palmolja produceras det?

I Malaysia finns palmoljeplantage på en yta över 5 miljoner hektar och i Indonesien cirka 8 miljoner hektar. Det innebär att palmoljeplantage täcker ungefär en yta som motsvarar tre stycken Danmark. Indonesien produceras cirka 31 miljoner ton palmolja årligen och Malaysia cirka 20 miljoner ton.

Den svenska palmoljeanvändningen uppskattas till cirka 200 000 ton i livsmedel och kemtekniska produkter. Den globala palmoljeproduktionen uppgår till cirka 62 miljoner ton och beräkningar av RSPO gör gällande att den kommer att uppgå till 120-150 miljoner ton år 2050.

Efterfrågan på palmolja ökar årligen från länder som Kina, Indonesien och Indien, där det bor sammanlagt 2.8 miljarder människor. De får successivt bättre levnadsstandard och fler och fler efterfrågar samma varor som innehåller palmolja som sedan länge använts i Väst. Idag används palmolja i dessa länder huvudsakligen som matfett när man lagar mat.

Varför byter man inte ut palmolja mot andra ingredienser?

Palmolja är den globalt mest odlade och använda vegetabiliska oljan. Den globala palmoljeproduktionen uppgår till cirka 62 miljoner ton årligen. Palmoljan utgör direkt eller indirekt en viktig försörjning för ca 4,5 miljoner personer. Det innebär att palmoljan bidrar med mat för dagen och en högre levnadsstandard för många individer.

Att byta ut palmolja innebär, ur hållbarhetssynpunkt, ingen lösning för det enskilda varumärket eller företaget. De personer som arbetar med produktion av palmolja gynnas inte av det. Det bidrar inte heller märkbart till mindre avskogning eftersom stora marknader som Kina, Indonesien och Indien bara ökar sin efterfrågan på palmolja.

För vissa produkter erbjuder palmoljan tekniska och smakmässiga egenskaper som inga andra oljor har. Den är därför i stort sett är omöjlig att byta ut. Genom att ersätta palmolja med ett annat vegetabilisk olja leder inte per definition till bättre förhållanden, då många av de vegetabiliska oljor odlas i samma region.

På vilket sätt värnas regnskogarna av ert branschsamarbete?

Certifiering genom RSPO är ett sätt att säkerställa ansvarsfulla förhållanden vid odlingen och att motverka avskogning vid nyanläggning av plantage. Många företag arbetar även med en ”no-deforestation-policy” vilket bland annat innebär nolltolerans mot avverkning av regnskog vid produktion av palmolja. Det finns möjlighet att öka produktiviteten på befintliga plantager vilket innebär att man inte behöver nya plantager för att öka andelen palmolja. Svenska företag arbetar för att nå hundra procent certifierad hållbar palmolja och många företag arbetar för att bli en del i påbyggnadscertifieringen RSPO Next.

Under de senaste åren har förhållandena i Indonesien och Malaysia uppmärksammats, vad gäller smog och dålig luft på grund av markbränning. Är detta palmoljeproduktionens fel?

Orsakerna till eldningen är väldigt komplex och exempelvis den situation som uppstod 2015 med rökmoln som låg kvar i veckor berodde på ett antal omständigheter. Eldning används varje år i Indonesien och når sitt klimax i september och oktober. Detta påverkade 2015 delar av Indonesien, Malaysia, Singapore och Thailand. Den främsta orsaken var att enskilda jordbrukare, som ofta kommer från väldigt fattiga förhållanden, eldar sin mark för att röja för odling. Detta beror på att de saknar ekonomiska resurser för att använda sig av maskiner. Enskilda jordbrukare har till och med laglig rätt att elda två hektar av sin mark årligen i Indonesien. 2015 bidrog även El Nino till att situationen blev kritisk på grund av torrt och varmt väder.

Enligt RSPO kunde man då härleda cirka 7 procent av bränderna till palmoljeproduktion, varav mindre än en procent kunde kopplas till RSPO-certifierade plantager. Detta är självklart väldigt allvarligt och bränderna har bidragit till enorma koldioxidutsläpp.

Utgör palmoljans höga halt av mättade fetter ett hälsoproblem?

Enligt Livsmedelsverkets kostundersökningar kommer 13 E% av den energi vi äter från mättat fett. Detta är högre än det rekommenderade < 10 E%. Ett alltför högt intag av mättat fett kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Det aktuella vetenskapliga kunskapsläget och de senaste kostundersökningarna på svenska befolkningen ger inte belägg för att ett utbyte av palmolja mot ett annat mättat fett (som har liknande tekniska och sensoriska egenskaper) skulle ha några hälsofördelar.

Det handlar mer om att se till kosten i sin helhet och att begränsa det totala intaget av mättade fettsyror, till förmån för fleromättade fettsyror än att fokusera på intaget av palmolja och palmitinsyra eller andra enskilda mättade fettsyror.

När vi äter mat med palmolja, överskrider vi då det rekommenderade intaget av mättade fettsyror?

Enligt Livsmedelsverkets kostundersökningar kommer 13 E% av den energi vi äter från mättat fett. Detta är högre än det rekommenderade < 10 E%. Ett alltför högt intag av mättat fett kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Det aktuella vetenskapliga kunskapsläget och de senaste kostundersökningarna på svenska befolkningen ger inte belägg för att ett utbyte av palmolja mot ett annat mättat fett (som har liknande tekniska och sensoriska egenskaper) skulle ha några hälsofördelar.

Det handlar mer om att se till kosten i sin helhet och att begränsa det totala intaget av mättade fettsyror, till förmån för fleromättade fettsyror än att fokusera på intaget av palmolja och palmitinsyra eller andra enskilda mättade fettsyror.

Vad är 3-MCPD och glycidylestrar?

3-MCPD står för 3-monoklorpropandiol och är ett ämne som bildas vid raffineringsprocessen av vegetabiliska oljor, när man vid hög temperatur tar bort oönskade lukter, färger och smaker från oljorna. Detsamma gäller glycidylestrar.

Enligt Livsmedelsverkets nuvarande bedömning är de mängder vi får i oss inte skadliga för hälsan. Men enligt den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, är dagens säkerhetsmarginal för liten. EFSA anser att marginalen bör ökas för att man säkert ska kunna säga att det inte finns någon hälsorisk. Just nu pågår dock en genomlysning av halter kopplat till risker. I väntan på resultaten har emellertid inga nationella livsmedelsmyndigheter i Europa rekommenderat ändrade kostvanor.

Livsmedelsverket undersöker för närvarande halterna av 2- och 3-MCPD-estrar och glycidylestrar i livsmedel på den svenska marknaden för att bättre kunna bedöma hur mycket svenska konsumenter får i sig.

Läs vad Livsmedelsverket skriver om ämnena.

 

Hur fungerar processen av riskvärdering av 3-MCPD och glycidylestrar?

EU-kommissionen lade i september 2016 fram ett förslag på strikta gränsvärden för 3-MCPD och glycidylestrar, baserat på EFSA:s riskvärdering från maj 2016.

I november kom en riskvärdering från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och WHO:s gemensamma riskvärderingsorgan (JECFA). Den värderingen kom fram till samma resultat som EFSA:s när det gäller glycidylestrar. Däremot kom de fram till ett väsentlig annorlunda och långt mindre alarmerande resultat för 3‑MCPD.

Skillnaden mellan de båda riskvärderingarna av 3-MCPD har nu lett till två saker:

  • EFSA har beslutat att göra om riskvärderingen av 3-MCPD. Ett nytt utlåtande från EFSA ska vara klart senast i slutet av 2017, men kan förhoppningsvis komma tidigare än så. Det återstår alltså att se vad expertgruppen inom EFSA kommer fram till vad gäller riskerna med 3-MCPD och i vilka nivåer som ämnet är skadligt. Eftersom det inte finns någon slutlig riskvärdering av 3-MCPD, har kommissionen lagt förslaget om gränsvärden på is till dess att EFSA:s nya utlåtande kommer senare i år.
  • Däremot går kommissionen redan nu vidare med att ta fram gränsvärden för glycidylestrar. De europeiska olje- och fettillverkarna har redan vidtagit åtgärder för att sänka innehållet av glycidylestrar – under perioden 2010–2015 minskade nivån med 50 procent. Företagen har även förbundit sig att jobba vidare för ytterligare sänkningar, så att de kommer ner till de gränsvärden som kommer att bli lagkrav inom EU inom kort.

Livsmedelsbranschen välkomnar det gedigna arbete med riskvärdering som utförs av vetenskapliga instanser som EFSA och JECFA och ser fram emot den nya riskvärdering från Efsa som kommer under året. Det är sedan upp till EU-kommissionen, tillsammans med EU-ländernas experter, att besluta om gränsvärden och andra EU-regleringar som bygger på detta vetenskapliga underlag.

 

Vilka mängder mättade fettsyror finns i palmolja och hur ser denna nivå ut jämfört med andra fetter och oljor?

Palmolja innehåller nästan lika stora mängder mättade och omättade fettsyror. Palmolja innehåller inte de högsta nivåerna av mättade fettsyror. Kokosnötolja, smör, palmkärnolja och kakaosmör har högre halter av mättade fettsyror än palmolja.

Är palmolja resurseffektiv?

Palmoljan är rent resurseffektivt den mest effektiva grödan, när man ser till produktivitet. Den ger en avkastning som är mer än fem gånger så effektiv som andra vegetabilisk oljeväxter. Nedan visas en jämförelse i produktivitet mellan olika vegetabiliska oljor:

Palmolja                                    3.7 ton olja per hektar och år
Rapsolja                                     0.7 ton olja per hektar och år
Solrosolja                                   0.6 ton olja per hektar och år
Sojaolja                                      0.4 ton olja per hektar och år

Palmoljeproduktion kräver också mindre vatten, gödning och bekämpningsmedel jämfört med andra vegetabiliska oljor.

Ingår det palmolja i kosmetik och hygienprodukter, det framgår ju inte av innehållsförteckningen?

Det är ovanligt att ren palmolja ingår i hygien- och kosmetikprodukter. Däremot ingår det ofta derivat av palmolja och av palmkärnolja. Ämnen som innehåller ord som ”lauryl” eller ”laureth” är från palmkärnolja, men även många andra ämnen som är feta, rengörande eller innehåller glycerin är nästa alltid baserade på palmolja och palmkärnolja.

Måste man använda derivat av palmolja i kosmetik- och hygienprodukter?

Nej, alla råvaror går att göra från andra utgångsmaterial t.ex. petroleum och kokos. Palmolja är dock det bästa alternativet då det är potentiellt förnyelsebart och med god marginal ger palmoljeodling dessutom mest avkastning per hektar odlad yta. Problemen med oacceptabla odlingsmetoder vore än större om vi valde oljor som krävde mer mark för samma utbyte. Se jämförande produktivitetsdata här.

 

Hur kan jag veta om en ingrediens jag använder i kosmetik- och rengöringsprodukter innehåller palmolja?

Ämnen som innehåller ord som ”lauryl” eller ”laureth” är från palmkärnolja, men även många andra ämnen som är feta, rengörande eller innehåller glycerin är ofta baserade på palmolja och palmkärnolja.

 

Används det mycket palmolja i kosmetik?

Nej, det är en förhållningsvis liten del av den globala palmoljeproduktionen som används i kosmetik. Men den som används bör vara hållbart odlad.

 

Varför använder inte tillverkarna av kosmetik en annan olja?

Det är inte alltid möjligt att byta ut palmolja mot andra oljor pga. de unika egenskaper den ger produkten. Palmolja är dessutom det bästa alternativet då det är potentiellt förnyelsebart och med god marginal ger palmoljeodling dessutom mest avkastning per hektar odlad yta. http://www.wwf.se/source.php?id=1685537

Hur kan jag se hur det varumärke och vars företags produkter jag köper och använder jobbar med hållbar palmolja?

Ett sätt är att söka information på deras hemsida. Världsnaturfonden ger företag betyg och graderar hur bra de jobbar med och mot hållbar palmolja. Sök efter det varumärke och företag du är intresserad av på WWFs hemsida på nedan länk.

http://palmoilscorecard.panda.org/

Fortsätt läsa

Börja använda hållbart certifierad palmolja

Vägledning för företag

Utan spårbarhet av hållbar palmolja kan man inte granska förhållandena på odlingen

Spårbarhet