Hoten från konventionell odling 2017-11-07T13:08:51+01:00

Dominerande odlingsmetoder

Ungefär fyra femtedelar av all palmolja odlas idag utan koppling till hållbarhetskriterier. Det är inte samma sak som att fyra femtedelar av den konventionella odlingen är alltigenom dålig, men en oroväckande stor andel av den bidrar till avskogning, växthusgasutsläpp, förlust av biologisk mångfald och har brister i arbetsvillkor och mänskliga rättigheter.

Stora arealer av världens mest artrika regnskog har huggits ner och ersatts av oljepalmsodlingar och plantagerna fortsätter att breda ut sig i takt med att efterfrågan på palmolja ökar.

Svedjebruk

När en ny odlingsyta ska röjas sker det oftast antingen maskinellt (storföretag) eller genom mer eller mindre kontrollerade bränder (småbrukare), så kallat svedjebruk. Orsaken till svedjebruket är dels att småbrukarna inte har råd med kostsam maskinell utrustning och dels att svedjebruk har använts i generationer som den traditionella metoden för att göra plats för nya odlingar.

I Indonesien är det dessutom tillåtet för småbrukare att bränna av upp till två hektar skog för att skapa utrymme för ny oljepalmsodling. Denna lag är emellertid nu under granskning för att eventuellt ändras längre fram.

Stora utsläpp av växthusgaser

Ifall regnskogen stått på torvmark måste denna avvattnas innan plantagen anläggs. Eftersom torvmark binder stora mängder koldioxid och lustgas, innebär både bränder och torrläggning att stora mängder växthusgaser frigörs och hamnar i atmosfären.

Den konventionella odlingen använder också mycket vatten och bekämpningsmedel för att oljepalmen ska växa så fort som möjligt. Otillräckliga kunskaper om odlingsmetoder och dålig tillgång till bra växtmaterial gör också att småbrukarna ofta får mindre skördar än vad de skulle kunna få och behöva, vilket i sin tur leder till att de omvandlar mer regnskog till palmodling.

Sociala svårigheter

Konventionell odling kan innebära stora svårigheter för lokalbefolkningen. Exempelvis kan myndigheterna ge etableringskoncessioner, d v s tillstånd, till företag att anlägga plantager på en viss plats, trots att marken bebotts av ursprungsbefolkning sedan urminnes tider. En effekt av det är att tvångsförflyttningar av folkgrupper har inträffat ett flertal gånger.

På många platser är också frågan om vem som äger marken dåligt dokumenterad. En konsekvens av det är att markägarkonflikter är vanligt förekommande.  Ett mycket stort antal sådana konflikter står nu på kö i Indonesiens domstolar i väntan på att hanteras. Ett vanligt fenomen är så kallad ”land grabbing”, där plantageföretag helt enkelt tar över mark med våld.

Småbrukare levererar vanligtvis sin palmfrukt till närmaste kvarn, eftersom palmfrukten måste hanteras inom 24 timmar efter skörd, annars förstörs den. Där hamnar de ofta i ofördelaktiga beroendeställningar, då det sällan finns någon annan uppköpare inom räckhåll. Kvarnföretaget har alltså i princip monopol och erbjuder väldigt låga inköpspriser, vilket bonden har svårt att leva anständigt på.

Vid etablering av nya plantage lånar småbrukare ofta pengar av det uppköpande företaget till höga räntor för att täcka uppstartskostnader. Bonden hamnar inte sällan i ekonomisk knipa när skördarna sedan inte motsvarar förväntningarna.

Sviktande juridiska institutioner

Efterlevnad av lagar och regler är många gånger bristfällig i de länder där oljepalmer odlas. Korruptionen är utbredd. Och eftersom de juridiska institutionerna lämnar mycket i övrigt att önska, leder sällan lagbrott till kännbara konsekvenser. I dessa förhållanden hamnar oftast den lilla mannen, småbrukaren, i kläm.

Det är starka krafter som drar åt olika håll när näringspolitik och miljövård ska samsas. Ett exempel är när en koncession för ett nytt plantage gavs till ett stort, ansvarsfullt palmoljeföretag. Företaget beslöt att för miljön och klimatets skull inte skövla regnskogen och anlägga plantage, utan att istället lämna skogen orörd för framtiden. Då tog myndigheterna tillbaks koncessionen och gav den till ett annat företag istället, som omedelbart gick till verket och etablerade välståndsbringande palmoljeplantage, med allt vad det innebär.

Fortsätt läsa

Livsmedelsföretagens åtagande för hållbar palmolja

Livsmedelsföretagens initiativ

Så används palmolja

Palmoljans användningsområden och egenskaper